måndag 28 juli 2008

Du kanske var på Holmön?


Eskil for dit. Här på havet för första gången!
Det var soligt och varmt. Han hade just fått två sprutor i låren och 1 alvedon, så han blev ledsen ibland när det gjorde ont, men det gick bra nästan hela tiden.

...

Väl framme (efter Halloumi + Pommes = sant och amning på Panget) började vi gå.


Bärsele blev även det en succé och föräldrarna slogs om att få bära. Eskil gillar att titta och tyckte det var snyggt på Holmön. Han sa det inte rakt ut, men vi kunde genomskåda honom.


Vi bodde på Holmöns skola, och det var idylliskt hela tiden.. Särskillt när storefarbror och lillefarbror, Johannes och Pontus, kom nästa morgon. Johannes skulle sköta ljudet på Säkert! och vissa andra skulle spela. Därav anledningen till denna utflykt, och lyxiga bekväma boende.

Skolan var också öns dagis...

...där man kunde leka på världens största kudde. Med Hannele och Hanneles mamma Lina.


Eller sitta på en boll.


Hognert-Oja-barnen Hannele + Elvin, och John hade fullt upp med att hinna med att leka med allt. OCH vara ute i sandlådan. OCH springa barfota i gräset.


Innan Säkert!-spelningen hade vi en stor middag ute på gräsmattan. Vänner kom seglande och slog sig ner med några mozzarella-mackor.


Vi testade vår BabyTalk och tog det lugnt, medan E vilade inne på en dagismadrass.


Sen gick vi till Visfestivalens höjdpunkt; Säkert! Några pappor stod på scen medan barnen sprang runt eller sov i vagn... Man kan läsa om att det var en väldigt bra konsert här. Eskils pappa är ju han bakom trummorna för er som inte redan vet.

onsdag 23 juli 2008

Tisdagen den 22. Juli


Äntligen fick vi träffa farbror Johannes och Lotta!


Sen for vi till Tålsmark ....


...för att fira en väldigt ung 50-åring! (Gift med farmors bror Anders. I 1986 fick vi lära oss. I en quiz om Lena fick jag och Jennie jumboplats med 3 rätt av 10. )


Farmor, och farmors systrar och släkt.


Vi försökte fånga Sören på bild men han var som svår att få att stå still.


Tremänning Agnes däremot var strålande på alla kort, och Eskil blev väldigt förtjust.


Fotograferna lille(far)bror Pontus och lille mor Benne.

Då och nu. Kvartalsrapport.

När jag kom den 24.april kl 21.23, vägde jag 3780 gram och var 51 cm lång. Hade ont i magen på nätterna men sen fick jag minifom och blev glad.
Idag 3 månader senare, efter 2 sprutor och en massa annat som har hänt väger jag 6,48 kg och är 64 cm lång. Är oftast glad och tycker om att äta, sova, vara vaken, titta på ljuset genom persienner och att träffa släkt och vänner!

Mvh Eskil Berglund Hansen.